tänkte göra ett inlägg nu för att förklara läget som ligger till och varför vissa val har tagits så jag slipper förklara det enskilt sen när jag kommer hem.
Den 28 maj kl 10.05 kommer jag att landa på Landvetter igen, och då kommer jag också vara klar med mitt au pair år. Efter 9 underbara månader med mina fina vänner, mitt älskade New York och värdfamiljen i Jersey kommer jag nu bli tvungen att säga hejdå och ta ytterligare ett kliv in i vuxenvärlden. Beslutet har jag tagit själv och nu i efterhand får jag också skylla mig själv för att inte ha tänkt igenom saker mer noggrant.
I februari sökte jag nämligen in till ett YH-program som jag verkligen vill gå för att kunna utveckla mina drömmar i framtiden. Det visade sig dock att man måste göra olika tester samt en personlig intervju för att ens kunna ha behörigheten att söka in till programmet. Dessa tester kommer att genomföras 29 och 30 maj vilket jag tog upp med familjen redan då i februari. Vi kom fram till ett beslut att jag skulle åka hem och "avbryta" mitt au pair program här för att också kunna jobba över sommaren hemma istället för att åka fram- och tillbaka.
I mitten av april började ångesten komma. Är verkligen detta rätt? Kan vi ändra beslutet så jag kan komma tillbaka? Varför ska jag avbryta helt? Jag insåg helt enkelt att det skulle bli för svårt att lämna mina underbaringar och åka ifrån USA. Då mina vpäron redan hade pratat med Luly's mamma (som bor i Miami) ifall hon kunde komma och hjälpa till över sommaren eftersom inte jag skulle vara här och då de dessutom bokat flygbiljett till henne kunde inte detta beslutet ändras. Det var helt enkelt jag som inte tänkte igenom mina val ordentligt och var för snabb och impulsiv som satte mig i denna situationen.
Nu när det inte går att göra något åt det ska jag njuta av varenda liten sekund av tiden jag har kvar här. Jag älskar min värdfamilj och det är inga hard feelings mellan oss. Jag har trivts som fisken i vattnet här borta och även fast det är surt att behöva lämna för tidigt pga ett uselt beslut ska jag inte gräma mig mer över detta. Jag har alltid trott på ödet och nu är det meningen att jag ska spendera sommaren hemma hos mina nära och kära.
Jag kommer föralltid ta med mig allt jag har lärt mig här borta och erfarenheten slår det allra mesta. Jag har upptäckt och hittat min stad, och jag vet att jag kommer tillbaka inom en snar framtid.
Så, 28 maj Sverige, då ses vi igen!
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar