Never good-bye

Hej på er mina trogna läsare!

Nu sitter jag och skriver på hemmaplan igen och känner mig lite smått sorgsen att det är över. Jag är klart redo för nya äventyr och uppdrag men det är alltid svårt att säga hejdå. Jag kommer istället försöka tänka positivt på hur mycket dessa 9 månader har givit mig, hur mycket glädje och lycka jag har kunnat lägga på minnet. Har varit med om både det ena och det andra och jag ångrar inte för en sekund att jag tog beslutet att åka iväg som Au Pair. Det har funnits vissa stunder då allt var skit och man hade sån hemlängtat så man kunde packa väskan och sticka på en gång, men det fanns också stunder då livet lekte och det inte kunde varit bättre.

De stunder då barnen kommer springandes bara för att krama om en när man varit borta över helgen eller när lillen precis ska somna och han tar tag i handen och säger i love you so much.. Alla de gånger man har suttit på bussen in till New York och fått se alla skyskrapor tornat upp i horisonten. Det finns så mycket stunder jag bara vill kunna spola tillbaka till för att få uppleva dem en gång till, och hade jag börjat skriva ner allt här hade det tagit mig 100 år.. Så för att summera min tid finns det bara ett enda ord, lycka.

Tack till alla er som gjorde mitt Au Pair "år" det bästa och för alla goa stunder vi har haft tillsammans, kollade igenom massa bilder från sista helgen och tårarna bara rann. Här kommer några av dom!
 

 Middag med familjen på Brooklyn Pizza där jag också hade min

allra första middag i Ridgewood, 1 september 2011

 

 Min underbara plutt, som jag saknar dig!

 Sista flummkvällen, med B&Js!

 Tog med Nicki till Children's Museum i Paramus fredagen innan hemfärd

där det dagen till ära var handmålning för alla små!

Så stolt över sin lilla orm

 

American BBQ och mitt going away party på fredagen

Här har vi Jenna fullt redo för kvällen!

 Mina fina tjejer och jag!

 Min bästa värdmamma Luly som fixade och donade 

och gjorde hela kvällen oförglömlig!

 

 Johanna, Agnes och Jenna

 Linnsan, Moa och lilla söta Emma!

 Bjuder på denna, 

glad som attan i min handmålade tröja som barnen gjort till mig!

 Luly & Nicki

 Käka melon är gott det

Sofia, Emma och jag!

 Goa Jenna!!

 Jenna, Sofia & William som hjälpte S att hålla koll på hennes ägg,

vad gör man inte för en skoltävling..!

 Agnes, Jennas barndomskompis,

som var på besök ända från Boston

Och ännu en gång, tack för all glädje ni givit mig,

har haft de bästa värdbarnen, jag älskar er!

Alexander, jag, Sofia

Believe

Äntligen är det dags igen, datumen för Nord Amerika har släppts och ja som det ser ut blir det New York redan i november igen!!

Den 28 november spelar Justin Bieber på Madison Sq Garden, once in a life time. Finns inga men, jag måste dit!!

Tack för mig, godnatt!

Min kärlek till New York

Som jag visade i ett inlägg nedan, har jag äntligen fått göra mitt lilla hjärta bakom örat som en symbol för min tid här och all min kärlek till New York.

 Hjärtat ser en aning skevt ut på bild, men kameran kunde inte 

alls fånga hur det ser ut irl. Jag är dock himla nöjd och det blev precis som jag tänkt mig!

Sand, solkräm, söndag

 Såhär såg vår söndag ut!

Åkte till Graydon Park i Ridgewood (som för övrigt inte har öppnat än, men vi smög oss in ändå..)

 Sommarvärme

 Härligt bild på Jenna som är brun som en pepparkaka redan!

 Riktigt smultronställe!

 Känna sand mellan tårna igen, kändes som man var på utlandssemester igen

Vardagslyx!

 Mosen & Jenna nu ikväll när vi åt söndagsmiddag på Grand Lux Café 

innan bion "What to expect when you're expecting"

Åt godaste salladen någonsin, perfekt avslut på helgen!

No place in the world that can compare

 New York - Little Italy

Har glömt visa bilder från förra helgen när vi var inne i stan, 

här är ingången innan man kommer in till Little Italy

så mysigt!

 Linnsan, Moa & Carro (som har varit här och hälsat på Mosen)

 Lycklig bild på mig & Linnsan som beskrev hela dagen,

en bild säger mer än tusen ord!

 Fina Mosen

 Moa & Jenna innan barrundan på fredagen

Typisk manda-jenna-bild , kul hade vi!

 

 Nu hoppar vi till onsdagen i veckan som var,

här är Johanna & Linn på Starbucks i Midland Park!

Linn & jag

 Jenna nu i lördags i väntan på bussen in till city!

 Härligt bild från bussen in,

som för övrigt tog över en timme istället för 25 minuter som den brukar... 

Busschaffisen hade inte riktigt koll på rutten..!

 

Då var det äntligen dags!

Läs den röda texten på byggnaden, vårt första mål för dagen!

 En nervös mander i väntrummet...

 Trevlig personal och grymt professionella! 

 Herregud, trodde jag skulle svimma där ett tag innan,

här sätter Marcus, tatueraren, mallen på plats bakom örat..

 Då var det dags!

 Mindre än en minut senare var det klart och jag var så nöjd över resultatet!

Kunde inte blivit bättre och upptäckte att jag hade oroat mig alldeles i onödan,

hade velat visa er resultatet men har bara bilder på mobilen så jag ska försöka att lägga upp därifrån istället.

 På eftermiddagen satte vi oss i solen i Bryant Park och njöt av stan!

 25 grader och strålande sol hela dagen

 Hettan gav oss cravings för mjukglass!

Lördagen avslutades med middag på Cheesecake Factory, 

helt underbar dag!

Learn from your mistakes

Hej på er alla,

tänkte göra ett inlägg nu för att förklara läget som ligger till och varför vissa val har tagits så jag slipper förklara det enskilt sen när jag kommer hem.

Den 28 maj kl 10.05 kommer jag att landa på Landvetter igen, och då kommer jag också vara klar med mitt au pair år. Efter 9 underbara månader med mina fina vänner, mitt älskade New York och värdfamiljen i Jersey kommer jag nu bli tvungen att säga hejdå och ta ytterligare ett kliv in i vuxenvärlden. Beslutet har jag tagit själv och nu i efterhand får jag också skylla mig själv för att inte ha tänkt igenom saker mer noggrant.

I februari sökte jag nämligen in till ett YH-program som jag verkligen vill gå för att kunna utveckla mina drömmar i framtiden. Det visade sig dock att man måste göra olika tester samt en personlig intervju för att ens kunna ha behörigheten att söka in till programmet. Dessa tester kommer att genomföras 29 och 30 maj vilket jag tog upp med familjen redan då i februari. Vi kom fram till ett  beslut att jag skulle åka hem och "avbryta" mitt au pair program här för att också kunna jobba över sommaren hemma istället för att åka fram- och tillbaka.

I mitten av april började ångesten komma. Är verkligen detta rätt? Kan vi ändra beslutet så jag kan komma tillbaka? Varför ska jag avbryta helt? Jag insåg helt enkelt att det skulle bli för svårt att lämna mina underbaringar och åka ifrån USA. Då mina vpäron redan hade pratat med Luly's mamma (som bor i Miami) ifall hon kunde komma och hjälpa till över sommaren eftersom inte jag skulle vara här och då de dessutom bokat flygbiljett till henne kunde inte detta beslutet ändras. Det var helt enkelt jag som inte tänkte igenom mina val ordentligt och var för snabb och impulsiv som satte mig i denna situationen.

Nu när det inte går att göra något åt det ska jag njuta av varenda liten sekund av tiden jag har kvar här. Jag älskar min värdfamilj och det är inga hard feelings mellan oss. Jag har trivts som fisken i vattnet här borta och även fast det är surt att behöva lämna för tidigt pga ett uselt beslut ska jag inte gräma mig mer över detta. Jag har alltid trott på ödet och nu är det meningen att jag ska spendera sommaren hemma hos mina nära och kära.

Jag kommer föralltid ta med mig allt jag har lärt mig här borta och erfarenheten slår det allra mesta. Jag har upptäckt och hittat min stad, och jag vet att jag kommer tillbaka inom en snar framtid.

Så, 28 maj Sverige, då ses vi igen!

Kram